1%-ens betydelse i Stockholm

Offentlig konst betyder konstnärlig gestaltning på skolor, på sjukhus, i olika hem, på fasader, i offentliga entréer och på marken ibland, en liten stengroda att sätta sig på, ett eldrött stängsel som ser ut som ett upphängt fisknät, ljus som kommer och går i ett glashus …
Konst piggar upp.
Konst bryter den gamla vanliga lunken.
Och ingen (politisk) nämnd nämnd och ingen nämnd glömd i Stockholm ska tulla på pengarna!
Varifrån kommer pengarna till konsten då?
Jo.

Så här står det skrivet: Enprocentsregeln anger att en procent vid ny-, om- och tillbyggnad i Stockholm stad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Regeln klubbades igenom av stadens politiker redan 1963. “Minst en procent“, säger vi på Stockholm konst. Och varför enprocentsregeln är så bra förklarar vi gärna.

Den offentliga konsten – som alla har tillgång till – är en del av vårt demokratiska samhälle. Alla stockholmare, oavsett vem man är eller hur man lever, ska ha möjlighet att uppleva konst i sin närmiljö. Därför är det både Stockholm konsts glädje och skyldighet att informera kommunala bolag, förvaltningar och byggherrar om enprocentsregeln.

Den innebär nämligen att en liten del av varje byggbudget omvandlas till den allra bästa konsten för stockholmarna. Och på samma gång har beställaren allt att vinna på sin konstsatsning. För att använda sig av enprocentsregeln behöver beställaren inte kunna något om konst eller beställning av konst. Stockholm konst leder varje enprocentsprojekt hela vägen fram till invigningen av det nya verket eller utsmyckningen. Varje beställare som samarbetar med Stockholm konst tilldelas enprocentsymbolen.

Och alla medborgare piggas upp …   
Bilder: exempel på offentlig konst