Korsordssvenska är bland de tio värsta språkslappheterna jag vet

Konstruktionen ser ut som om man ska gissa på något. Man undrar hur många bokstäver det gäller och åt vilket håll, horisontellt eller vertikalt.

Har varit i Göteborg.

Har varit i Göteborg.
Vad menas med den utsagan? Vem – frågar man sig – har varit i Göteborg. Det sägs inte.
Man försöker skapa ett emotionellt och intellektuellt sammanhang för att reda ut frågeställningen. För det är väl en fråga? Utsagan börjar med ett verb … då brukar det bli en fråga. Visserligen saknas frågetecknet men förvirringen skapas inte av den avsaknaden utan av att det inte finns subjekt.

Med subjekt i satser skapas både påståenden och frågor på svenska. En 3-åring har den strukturen klar för sig i huvudet.
a) Jag har varit i Göteborg.
b) Har han varit i Göteborg?
a och b är säkra grammatiskt riktiga utsagor som kan bli utgångspunkter för reflektion.

Är det för att göra sig intressanta som vuxna svensktalande personer skippar subjekt?
Är det för att andra ska stanna upp i vad de nu håller på med och vänta på en grammatisk förklaring som kommer senare som förklarar det första? Är det tidstjuvar som håller inne med subjekt?
Jag vet inte.
Personligen vänder jag de subjektslösa ryggen för det skär i öronen när språkstrukturerna bryts i nonsens.

Det finns politiker som aspirera på att bli ministrar som talar och skriver subjektslöst. Samtidigt himlar de med ögonen i teve och på podier och talar om skolans plikt att lära ut språket och nödvändigheten av att kunna kommunicera på svenska.
På FB och andra såpasnackplatser visar människor att de inte gått i skola. Någon säger till och med att de fått lära att inte börja en skriven sats med JAG. Jag säger bara – börja med objektet då eller ett adverbial BARA DET KOMMER ETT SUBJEKT SOM FÖRKLARAR DET VIKTIGA – vem. Då fattar varenda en varför det som skrivs/sägs skrivs/sägs över huvudtaget.

Hur urbota fånigt är inte det ofullkomliga snacket?
Vad är det med korsordspratarna? Är de i själva verket rysktalande? På ryska böjs verben efter person han/hon/de osv så subjekt behövs inte alltid. Är Sverige invaderat?