Sjuktanten tillbaka, tack!

Under 80-talet fanns barnsamariter som kom på morgonen när dagisbarnen var sjuka. Det var bara att ringa kommunen, på tio minuter stod de i farstun. Det var i regel kvinnor, unga som medelålders. Det fiffiga med dem var att de tog hand om det sjuka barnet tills man kom hem från jobbet. De stannade barnets sjukdom ut.
Lite pyrt var det att barnsamariten varken städade, tvättade eller gick och handlade, bara lagade mat till barnet och gav det dricka och läste sagor för det och lekte lekar med det. Grovgörat var kvar, men vilken lättnad att kunna arbeta hela arbetsveckor, passa tider, utföra sina uppgifter, hålla planeringar.
Vilken vinst gjorde samhället på sjuktanterna?
Föräldrarna var på sina jobb. Det underlättade för alla. Det borde vara så nu med.
Många föräldrar arbetar med social service och det är bra att tjänstemän svarar i telefonen när man ringer, fröken finns i klassrummet när eleverna kommer, doktorn är på plats att operera och att busschaufförerna håller tidtabellerna.
Sjuktanten är samhällsmedicin.
Folkpartiet har lanserat ett förslag om sjuktantens återkomst. Fp slår tyvärr fast att sjuksamarit ska vara ett jobb för invandrare. Det ska inte vara det första kriteriet. Sjuktant är en utbildad person på barnavård.
I dag är dagisbarn väldigt sjuka. Somliga är sjuka varje vecka, en del flera veckor i sträck. Personer som inte har sjuka dagisbarn har ingen aning om vad det innebär att vara hemma från jobbet titt som tätt. De som vet, vet att det är tungt. Och det tar flera år att komma ur det för på dagis frodas sjukdomar. Därför behövs sjuktanten!
bild: by elinluna MorgueFreePhotoFile