STORMEN

Applådtack efter en uppskattad föreställning av Stormen på Dramaten

Stormen som spelas på Dramaten är rejäl teater.  Bom och rök och blixtar.  Skådespelarna bär pjäsen över rampen utan uppehåll. De byter kläder och roller och scener i full fart. Vad handlade det om?

Jag gick hem och läste W Shakespeares pjäs.
Shakespeares Stormen handlar (tror jag) om en efterlängtad hämnd. Kung Prospero (av Milano) har genom argan list hamnat på en öde hokuspokus ö. Han vässar på en hämnd. Han tar Ariel (ande) till hjälp trots att han är trollkunnig och kan fixa en del på egen hand.

Så går ett skepp i kvav i en storm. Skeppet har Prospero lett dit med sina trollerier. Ombord är alla han ska hämnas på. En rad gubbar som tagit hans Milano ifrån honom. Han låter dem irra omkring tills de tappar förståndet. Då samlar han ihop dem, förlåter dem och de blir normala igen. Han har alltså låtit dem ”känna på”. De ångrar sig, ger honom Milano tillbaka och han slänger bort trollboken. Ariels slavtillvaro upphör. Själva slutet (tror jag) är att allihop återvänder till civilisationen (Italien).

I den förbättrade Stormen, av Staffan Valdemar Holm, (alltså den som spelas på Dramaten som jag har sett) kommer händelser på varandra så tätt att om man hade läst pjäsen före föreställningen hade man lätt (tror jag) hängt med i storyn. För vad händer här? Jo, tycker jag, Prospero är en gammal surgubbe som (van vid makt antar jag sedan Milano) skaffar sig makt på ön. Enbart tre varelser finns där. Prospero som ska lydas, Miranda hans dotter som han väljer vad hon ska få veta om livet och Caliban ett odjur som är längst ned på skalan. Prospero gör Caliban till slav. (Även en del andar som finns där blir slavar bl.a. Ariel) Det trollas med väder och vind och blixtar. Men finns en story? På slutet kastar dock Prospero trollboken så då måste väl alla ha blivit vänner … men hur gick det till?

Stormen är inte en pjäs man sitter och somnar till. Tro inte det. Det är både humor och gosigheter och gruvligheter på scen. Men jag är inte hundra på hur det gick till som jag har sett. Fast underhållande är det. Rejäl teater, som sagt!

Foto: Sören Vilks