Skulle du fortsätta läsa en deckare om …

… den började så här:

1

 – Han … hjälp …
Kvinnorösten kom och försvann som om mobilen pendlade i luften.
  Det, och så verkade hon illa ute.
  – Var ringer du ifrån? frågade polisintendent Maria Louisa Magnusson som svarat i telefonen för att ingen annan på expeditionen gjorde det.
  – Det bara hände …
  – Vad heter du? manade Magnusson mildare.
  – Agnes …
  Efternamnet gick inte att uppfatta. Inte mumlet som följde.   
– Hallå, vänta lite nu. Kan du upprepa det där?
  Orden kvävdes.
  – Hur är det med dig? sa Magnusson med smalnande ögon och lutade sig framåt för att höra bättre. Är du ensam?
  En hickning.
  – Min man … andas inte.
  Då var det bråttom.
  Magnusson lokaliserade sina polisassistenter som båda satt böjda över tangentbord med hörsnäckor i öronen.
  – Var snäll och tala i luren, sa Magnusson högt riktat mot poliserna som inte reagerade. Var är du?
  – Jag vet inte vad jag ska göra.
  – Adressen. Säg den.
  – Mitt i frukosten. Han sitter och tittar ut genom fönstret. Inget mer.
  – Är du ensam där du är?
  Maria Louisa Magnusson gick fram till datorn polisassistent Prickan Sköld satt framför och knackade uppfordrande i bordet. Sköld gled med sin intelligenta ljusblå blick upp mot chefen och avläste hennes irriterade tecken i luften.
  Möjligt våld i hemmet. Du och Olle ska i väg. Men allra först. Skicka en ambulans till adressen.
  – Vi äter frukost, pressade kvinnan i luren fram. Han rör sig inte. Inte på länge.
  – Är din man skadad?
  – Han sa något. Jag sa, vad då?
  – Är du skadad?
  – Vad då? Det var vad jag sa.
  – Ta reda på adressen, fortsätt prata, sa Magnusson och räckte över telefonen till Sköld. Jag ska på möte med Citypolisen.
  Medan Prickan Sköld, med mobilen mot örat, och kollegan Olle Stenlöv hastigt gick nerför trapporna till polisbilen som stod på gatan, lirkade Sköld ur den skärrade kvinnan gatans namn.
  Fleminggatan.
  Sedan numret.
  Fem trappor.
  Portkoden.
  Det var inte långt från Kungsholmens närpolisstation. Det tog några minuter bara. Sköld hade fortfarande kvinnan på tråden när hon och Olle rusat fem trappor upp och fann ytterdörren öppen. Tre saker slog dem.
  De var inte först på plats.
  Doft av nyrostat bröd.
  Sedan när de såg kvinnan, att hon var naken.

(fortsättning, tycker du?)