Bekantingarna 9 och 10 är mormor och farmor

Vi skakar på huvuden åt bedrövelsen. En mormors/farmors livserfarenheter (med föräldrar som deltog i Andra världskriget) lyssnar inte ungdomen på. Det gör inte heller de medelålders och inte de som har glömt att sätta in hörapparaten.

Barn lyssnar. Barn och farmor/mormor är överens. Man ska inte mobba. Inte kriga. Enbart äta godis på lördagar. Farmor/mormor får dricka alkohol och barn får dricka läsk men man måste borsta tänderna noga efteråt.

Barn vill inte att Nato ska växa. Barn är rädda för att dö och att andra barn dör. Barn är rädda för smällar och flygande stenar och krossade hus. Mormor/farmor är också rädda för det.

Barn och mormor/farmor enas om att det är nog påfrestande med monstret som bor på vinden (fast det är på skoj) och att figurerna i datorspelen spricker sönder (på skoj) och att föräldrarna skiljer sig (på riktigt) så ett hotande Nato med förstörelsevapen i depåer i Sverige skulle få bägaren att rinna över.

(Att det inte handlar om en riktig bägare mormor/farmor talar om fattar barnen för de är kloka så länge de är små. Hur de blir som stora beror på vad de bestämmande generationerna bestämmer nu. Därför NEJ till ett medlemskap i Nato.)