Mitt namn står på mina grejer

Hur svårt kan det vara att betala för sig? Hur svårt kan det vara att inte glid in i ”gratis” och ”det betalar någon annan” och ”jag är värd att ta för mig på andras bekostnad”?
Om man nu är kristen är förstås vin och vatten inget att diskutera. Lite bröd till soppan, är okej. Sedan tvätta varandras fötter, be bordsbön och allt sådant där som renar K-rörelsen från girighet, frosseri och högmod.
Men funkar de där riterna? Spa, gåslever, lyxhotell i många dagar … har tagits från kollekten. GUD ser dig! verkar inte skrämma, alternativt, få K-höjdare att sänka sina huvuden i skam.
Kvitton redovisas inte. Det är så fult, så dumt, såå upprepande av andras höjdares misstag att försöka manipulera räkenskapernas i den Stora Boken! Man undrar faktiskt hur det är med allmänbildningen i K-rörelsen och känningar av läget. Vanligt folk förlåter inte! Vanligt folk som tar för sig av andras kassor får ta konsekvenserna av det; förundersökning, lagföringen, straffpåföljd, vanära.
Men för K-höjdarna fungerar det troligtvis annorlunda (varför skola de annars vidhålla en kultur som de skapat?). De  har ju tagit sig rätten att kunna vända andra kinden till i förvissning om gudomlig förlåtelse och då kan ju de skita i vad vanligt folk blir arga, besvikna och känner sig lurade för. Och bara fortsätta …

Läs Aftonbladet

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22921670.ab