Mer pengar till studenten – sedan kommer fullt naturligt – notan

Regeringen med Anders Borg presenterar finansieringsåtgärder på upp emot 9 miljarder kronor per år, för reformer 2015-2018. Enligt finansdepartementet gäller det att strama åt och spara på varenda sparbar krona . Sverige måste bygga upp ett överskott. Före finanskrisen hade Sverige ett överskott. Krisen innebar att staten tvingades använda överskottet till skattesänkningar och en massa stödåtgärder för att hålla ganska många hjul rullande, då hjul stannade i resten av Europa och USA.
Överskottsmålet till 2018 är på 1,1 procent – en buffert för kommande finanskriser.
Vägen dit handlar om sänkt avdrag för privat pensionssparande, högre studielån och lägre studiebidrag, minskad ökning av anslagen till myndigheternas verksamhet, höjd fordonsskatt för lätta fordon, höjd skatt på öl och vin, höjd skatt på tobak samt avskaffande av gruppregistrering för moms.
Vad gäller studielånen kan man på kort sikt tycka att sparreformen slår bra för studenterna. Studiemedlet ökas med 1000 kronor, från ca 9 700 till ca 10 700 kronor per månad. Studielånet ökas med 1 300 kronor, medan studiebidraget minskas med 300 kronor. Högre studiemedel totalt innebär ännu bättre möjligheter att fokusera på studierna. Sammantaget bedöms detta leda till utgiftsminskningar på cirka 0,8 miljarder kronor årligen.
Men studieskulden ska betalas tillbaka. Det vet alla som studerar. Och det kanske känns men det är en sveda vi som studerat får dela. Varför ska min hela nota betalas av någon annan? Studielån som tas från och med 2015 kommer inte som i dag att skrivas av från 68 års ålder. Detta bedöms minska utgifterna med cirka 0,35 miljarder kronor årligen.