SD-nämndemannanoja

Nämndemän i Sverige väljs bland medlemmar i de etablerade politiska partierna. När ett parti går framåt i ett val får det partiet fler platser för nämndemän i domstolarna, det som går bakåt, färre.
En nämndeman avlägger domareden. En nämndeman är lekman i rätten men har en lika tungt vägande röst som domaren. Det betyder inte att nämndemän kan ta över rättssystemet och avkunna dom hur som helst. Dom döms efter Sveriges lag. Det går inte att hitta på ett straff, att ’känna’ vad påföljden ska bli. Rätten rättar sig efter lagparagrafer. I rättssalen finns förutom rätten, domare och nämndemän, åklagare och advokat. En sverigedemokrat må tycka hur mycket som helst om brott och straff men i en rättssal gäller svensk lag och den är lika för alla. SD:s program gäller inte.
Eftersom SD har gått framåt kommer nämndemän från SD att öka från förra valet. Det gör somliga nojiga.
I SvD-artikeln ( 1/12 2014) SD dubblerar i domstolarna av Hannes Delling och Andreas Örwall Lovén, uttalar sig en nyvald nämndeman, sverigedemokrat, en f d vd, som ska börja i tingsrätten 2015, på ett anslående vis. Han ska kasta av sig ideologin och fortsätter ”det här är inte ett politiskt uppdrag, jag hoppas att mina mednämndemän ser det på det viset”.
Ja. Han behöver inte oroa sig på den punkten. Det har funnits nämndemän före honom. Under den tiden har det utvecklats en policy, praxis, förhållningssätt. Nämndemän talar inte om två saker inom domstolen, målen och politik. Nämndemän vet sällan vilket parti de andra tillhör. De vet inte heller vilket parti domare, åklagare och advokater tillhör, inte heller målsägandena och vittnen och tolkar och … Målen ska nämndemannen aldrig tala om utanför domstolen.
Rättegångar är offentliga. Vill någon läsa domen går det bra när den vunnit laga kraft.
Mårten Schultz, professor i civilrätt, påpekar i artikeln att det funnits sverigedemokrater som basunerat ut att de ska döma politiskt. Professorn menar att sådana utsagor (var har de förekommit ? På Twitter? (sic!)) ”påverkar trovärdigheten hos systemet”. Det tror jag inte. Det påverkar den individens trovärdighet. Och den individen kommer att fråntas sitt uppdrag som nämndeman. Det är den punkten nämnde f d vd:n ska oroa sig för.
Det finns en SD-noja som går genom samhället. Om SD uppträder på en arena säger nojan, högljutt och skrämt som vore det en naturlag, att SD tar över arenan. Det händer inte. 87 procent på alla ’arenor’ är något annat än SD.
SD-nojan gör att ultrafeminister, ortodoxtroende, maniska veganer och andra accepterade, knappt (i mina ögon) förtjänstfulla, normer som notoriskt otrogna, åldersdiskriminerare, djurrättsaktivister och tusen andra mänskliga övertygelser, som kan verka menligt i dömande situationer, inom de 87 procenten, inte diskuteras. Änglar, finns de?
I artikeln påpekas att 12 lagfarna, uppringda av journalisterna, domare påpekar: ”det kan bli problem med många nya nämndemän som saknar erfarenhet”.
Det kan inte vara nytt. Nya nämndemän utses efter varje val och många byts ut efter fyra år. Nya tingsnotarier utan erfarenhet kommer varje år.
OM nämndemannasystemet i sig inte fungerar, och det får man utreda, bör ett annat system för lekmannainsyn konstrueras eftersom svenskarna av hävd haft det. OM nämndemän inte ska utses genom en kontrollprocess av en grupp betrodda personer exempelvis partistyrelser som nu och kollning av belastningsregistret m m kan man diskutera hur det skulle gå till. För Änglar finns … nog … som kan skilja agnarna från vetet. Bara inte enbart SD-nojan för nämndemannasystemet i graven i förtid.

SD dubblerar i domstolarna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *