Gör lärandet mer attraktivt

Aras Amin, student på Södertörns Högskola tar i Skolvärlden, debatt, upp problematiken om ett föråldrat synsätt på lärande i skolan: Gör lärandet mer attraktivt. Enligt Amin härrör dagens metoder till tiden för den industriella revolutionen. Det var viktigt att utbilda sig till något som ”gav bröd på bordet”. Systemet byggdes inte utifrån elevens perspektiv. Barnens nyfikenhet och kreativitet var inte huvudpoängen i utbildningen. I dag engageras inte eleverna, menar Amin, när vi är inne i den digitala revolutionen, med nya förutsättningar och vi inte vet hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut. Han förespråkar att frigöra elevernas nyfikenhet och fantasi för att möta den.
Det har Aras Amin rätt i tycker jag.
Avsaknaden av inlärandets magi är skolans problem. Det märks i skolan. Hög ljudnivå, mobbning, kräkningar, spring och stress. Eleverna, som inte kan föreställa sig vad de missar, reagerar (med all rätt!) genom att somna, skolka, riva sönder sina låga betyg eller dagdrömma om att bli upptäckta och få vika ut sig i tramsteve.
Missmod är en epidemisk sjukdom i den svenska skolan i dag.
Det är synd.
Det kostar pengar!
Skattepengar. 1 miljon närmare bestämt för ett barn från förskola och i tolv år. De pengarna måste ge avkastning för barnet, för samhället, för omvärlden.
Barns förmågor ska väckas och vårdas och utvecklas genom vuxen försorg. No-ämnen, språk, fysiska aktiviteter, kultur ska i skolan presenteras och tränas med verktyg som passar varje enskild elev. För det krävs ett team av vuxna professionella personer utbildade i olika fakulteter som gemensamt med föräldrar och eleven styr eleven genom en adekvat skolform. Skolåret, skolstadierna, en generell fyrkantigt stöpt skola för alla – måste ändras på.
Forskning om barnhjärnan har kommit långt. Vuxna (politiker, läkare, lärare, skolledare, föräldrar, psykologer, ’mannen på gatan’) känner till det och vet också i stora drag hur barnhjärnorna utvecklas fram till 25-årsåldern då en människa i hjärnhänseende är vuxen(studera professor Gunnar Bjursells rön med fl hjärnforskares Världen över).
Fram till 10 år har barn en stor kapacitet som inte hanteras i skolmodellen. Flickor får en förpubertetsskjuts i 7-9-års åldern vilket skulle ge enorma framgångar i lärandet för dem om pedagogik och metodik skapades för dem. I åldern 13-16 är majoriteten av pojkar mentalt efter flickor och därför ser det ut som det gör på högstadierna.
Varken pojkar eller flickor kommer till sin rätt i den svenska skolan. Och nu talar jag om hundratusentals barn och ungdomar som varje dag går till en undervisning som inte är för dem.
Lärarhögskolornas lektorer måste sätta ned fötterna. Skolan som utbildningsbegrepp måste göras om helt. Forskning beaktas.
Aras Amins debattartikel Gör lärandet mer attraktivt i Skolvärlden. Läs den.